Ann-Charlotte Ekensten - författare

 Jag är så himla glad att jag kom iväg på skrivresan med gamla kursare från Att skriva barnlitteratur på Linnéuniversitetet. Jag tvekade eftersom vi ska ha studentfest  här hemma, och stora kalas innebär ju alltid en viss stress. Men det blev några trevliga och produktiva dygn tillsammans med fyra skrivarvänner. Vi bodde på ett pensionat som hämtat ur en scen från Madicken, Solvikens pensionat i Ingelstad utanför Växjö. Där fick vi möjlighet att skriva i fina miljöer och däremellan hann vi med både textsamtal och socialprat. Och jag kom hem med ett nytt manus, som jag hoppas ska bli bok framöver. 

Oj, så längesedan jag bloggade! Mycket har hänt och jag har inte hunnit rapportera ... Jag har skrivit såklart, pusslat med sent inbokade författarbesök (ett kärt besvär), försökt att lösa knutar i bokföringen (inte lika kärt besvär) och varit på skrivresa med min vän och kollega Angelica Öhrn . Faktiskt vår fjärde gemensamma resa! Den här gången lånade vi min brors och hans familjs hus i Stocken på Orust. Tusen tack! Att uppleva Bohuslän om våren är i sanning bland det vackraste som finns. Blått, blommigt, blåsigt och folktomt! I mitt tidigare liv tillbringade jag alla sommarsemestrar i segelbåt längs med Bohuskusten och det var både härligt och lite nostalgiskt att återvända. Naturligvis har jag skrivit en hel del under de här dagarna, bland annat har jag skrivit det sista på ett manus om Tyras husvagn. Men när man reser tillsammans med en förtrogen, kunnnig, skrivande vän är det viktigare att ta chansen till textsamtal. Inför resan hade vi läst varandras arbeten och jag fick bl...

Igår fick jag nya numret av tidningen Skriva och där fanns ett reportage om att resa och skriva med stöd av vistelsestipendium. Journalisten (och författarkollegan) Louise Halvardsson hade besökt Alltidhults skola för att både skriva för tidningen och arbeta med egna texter. I reportaget kände jag igen mycket från min och Angelicas skrivarresa till Alltidhult ... mössen på vinden, mörka toabesök i vedboden och när vi höll på att komma vilse. Det var en fin vecka där vi båda fick mycket skrivet. Bara vädret var sådär, våren 2017 var kylig och ibland blev det så ruggigt i stugan att vi åkte in till biblioteket i Olofström för att arbeta. Lokaltidningen Sydöstran hälsade på oss och skrev en artikel, bilderna nedan är fotade av Gunnel Persson. Här är ett gammalt inlägg om skrivresan ...

I går kom jag hem efter årets skrivresa med min "skrivsyster" Angelica Öhrn . Det här var vår tredje resa så nu finns ingen tvekan om att det är tradition! Den här gången har vi tillbringat fem dagar i Angelicas föräldrars sommarhus på Vikbolandet, Norrköpings kommun. Vi har skrivit en hel del men också ägnat tid åt textsamtal. Det gäller att passa på när man träffar en pålitlig författarkollega i verkligheten. En dag lät vi oss inspireras av ett besök till Söderköping och Söderköpings Bokhandel & Antikvariatbokhandel - som faktiskt är Sveriges äldsta boklåda, grundad 1815. En annan dag körde vi till Arkösund där bryggpromenaden är ett "måste". Men allra mest hängde vi runt huset och fördelade tiden mellan arbetspass, hundpromenader och ett och annat bad. För mig är det en speciell känsla att kunna skriva vilken tid som helst på dygnet, med tanke på familjen har jag alltid kontorstider hemma. Just den här kontorsdagen ägnar jag åt administration, först bokfö...

Tidningen Sydöstran besökte oss under skrivarveckan i Alltidhult. Det resulterade i artikeln nedan. De fina bilderna har Gunnel Persson fotograferat.

Det är speciellt att ha en vecka för bara skrivande och att återvända från skrivbubblan kan faktiskt kännas lite burdust ... Angelica och jag har verkligen haft fina dagar, både i skapande och upplevelser. Den gamla skolan i Alltidhult ligger vackert längs en grusväg med bokskog och fårhagar som närmsta grannar. Skrivandet har varvats med textsamtal, löpturer, promenader och lite stickning. Jag håller faktiskt på att lära mig sticka raggsockor!  En dag satt vi på biblioteket i Olofström och skrev och en annan gjorde vi en utflykt till Sölvesborg för att fika och kolla på konst. Biblioteket har förresten en väldigt fin lättlästavdelning för vuxna, centralt placerad med många titlar - bland annat mina böcker om Emmas liv. Vädret har varit blandat, det är en kylig vår i år, men det är verkligen perfekt att besöka Blekingen i lövsprickningstider. Jag känner mig även nöjd med vad jag åstadkommit under veckan. Två nya manus är redo att möta förläggarnas kritiska ögon :-) Här nedan ...

Här kommer lite fler intryck och upplevelser från skrivarresan till Sveg ... Mankellgården ligger i Överberg, en by några kilometer utanför Sveg. När vi tog en cykeltur för att titta närmare på Svegsjön hittade vi något märkligt. Numera är väl inte en nedlagd järnvägsstation ett mysterium. Men att lämna kvar tågvagnar på en kapad räls mitt i skogen triggar i varje fall igång fantasin hos två författare. Och vem är det som planterar färska blommor i en kruka på trappan till Överbergs öde stationshus? Eller är det inte helt öde ... Varsågod, här har du upptakten till nästa storsäljande deckare. Glöm inte att tacka mig i slutorden ;-)

Det är en märklig upplevelse att ha så mycket tid att skriva och tänka på sina berättelser som man har under en skrivarresa. Just den upplevelsen kräver ett helt eget blogginlägg och det kommer lite senare när jag fått mer distans. Men för att inte bli helt insnöade har vi tagit oss utanför Mankellgården någon gång varje dag. Självklart har vi besökt Kulturcentrum Mankell som finns på biblioteket i Sveg. Där kunde vi läsa om Henning Mankells liv och resor och bläddra i många av hans böcker. Givetvis kollade vi in bibliotekets utbud och jag blev glad att hitta Linus och Tim i bokhyllan. Kulturcentret har satt ihop en författarvandring genom Sveg med skyltar vid platser som finns med i några av Henning Mankells böcker. Vi gick den rundan och fick samtidigt en överblick av staden och alla som bor här ... Jo, för det var väldigt mycket folk ute. Det var nämligen student i Sveg den här dagen och lastbilsflak med festande ungdomar trafikerade gatorna. I Sveg ligger ett café som heter...

Resan till Sveg var lång och tröttsam. Jag skulle ta tåget upp till Västerås för att möta upp Angelica och sedan fortsätta norrut i hennes bil. Men mitt tåg stod stilla över en timma utanför Laxå så vi kom iväg senare än planerat. Sedan var bilfärden genom Härjedalen rätt dryg så vi var väldigt trötta när vi kom upp. Men målet var värt varenda mil! Mankellgården ligger på en vacker sluttning med utsikt över en stor sjö. Vi var helt saliga när vi slog oss ner på altanen med en sen middag. Jag ska bjuda på bilder från huset och omgivningarna i ett kommande blogginlägg. På vägen upp gjorde jag ett litet inhopp i P4 Halland för att berätta om min skrivarresa. Egentligen skulle jag hunnit upp till Västerås i tid till intervjun men tågstrulet gjorde att jag fick jag ta samtalet på tåget. Först var det så dålig täckning att Anna inte fick tag på mig, men sedan fick vi faktiskt ihop ett samtal. Om du är nyfiken kan du lyssna här:

Jag har nämnt det tidigare men nu håller det på att dra ihop sig till skrivarresa till Sveg och Henning Mankells författarhus. Jag har tilldelats ett vistelsestipendium som ger mig möjlighet att tillbringa två veckor i ett hus som Mankell skänkt till Författarförbundet och Dramatikerförbundet. Fickpengar ingår också! Henning Mankell växte upp i Sveg och numera finns där ett kulturcentrum som bär hans namn. Det är både roligt och hedrande att få stipendium och att fullständigt få gå loss i en skrivarbubbla känns nästan overkligt. Visserligen skriver jag på heltid just nu, men det är ändå mycket annat att styra med när man är på hemmaplan. Men jag åker inte till Sveg ensam utan har bjudit med en skrivarkollega, Angelica Öhrn . Vi tänker lyfta varandras manus ännu ett snäpp genom konstruktiva textsamtal. Tjoho! Snart åker vi! Tidningen Norra Halland publicerade igår en artikel med anledning av stipendiet ...