Åter på kontoret efter en veckas studentfirande ... Själva studenten firades förstås bara under en dag, fast hela veckan fylldes av förberedelser och efterarbete. Men så roligt det var! Studenten är den mest hjärteknipande högtiden för mig. Jag blir alltid rörd när jag ser studenter, oavsett om jag känner dem eller ej. Den där känslan av allt som väntar - även om man inte alls vet vad! Och i torsdags var det alltså dags att fira sonens student och det blev alldeles, alldeles fantastiskt. Lycklig son, glada gäster, fint väder, god mat som räckte åt alla, ja - väldigt lyckat helt enkelt! Givetvis är jag mycket stolt över sonen som jobbat hårt under sina tre år på Teknikprogrammet, och extra fint kändes det (förstås!) att han fick ta emot ett kulturstipendium för sina insatser i skolbibliotekets bokcirkel. På tal som stipendier så har jag - mitt i studentyran - förärats två stipender! Det ena är ett resestipendium från Läromedelsförfattarna, som jag ska använda till en studieresa inför