Ann-Charlotte Ekensten - författare

Eftersom jag inte skriver ner vad jag läser, tittar på eller lyssnar till så är jag usel på listor som dessa. Men jag försöker mig ändå på en 2019-lista à la Kulturkollo ... Årets kvinnokamp: Josefin Nilsson - Älska mig för den jag är , en dokumentärfilm av Anna-Carin Stenholm Pihl om artisten Josefin Nilsson. En käftsmäll på mer än ett sätt. Årets gråtfest: Folk med ångest av Fredrik Backman . Det är inte hans starkaste bok men som vanligt är det en helt fantastisk berättelse. 300 sidor tårar och skratt. Årets gapflabb: Kistbyggarna av Morgan Larsson . En varm historia som bygger på en otroligt rolig idé. Årets historiska: Sveriges Radios poddserie P3 Historia . Givet lyssningssällskap under mina hundpromenader. Årets obehagligaste: Knutby av Jonas Bonnier . Ruskigt med manipulativa människor. Ännu ruskigare när det är på riktigt. Årets dystopi: Slutet av Mats Strandberg. Vilken sjukt bra idé att bygga en story kring! Årets grafiska: Saxat ur Starlet av Kristina Öhma...

Den här veckan kör bloggkollektivet Kulturkollo tema "val" och som veckoutmaning ger de oss läsare möjligheten att fylla i en valbarometer av det lättsammare slaget. Men på tal om det stora, viktiga valet så har jag för första gången i mitt liv förtidsröstat och där valde jag faktiskt olika partier till riksdag, landsting och kommun - men sammanfattningsvis röstade jag för miljön och allas lika värde . Och nu till enkäten ... Läsa snabbt eller läsa långsamt Jag läser ibland lite för snabbt för mitt eget bästa. Men då får jag gå tillbaka och läsa om ... Läsa eller lyssna Som jag sagt tidigare, jag älskar att känna pappret mot fingertopparna men om jag kör bil kan jag absolut tänka mig att lyssna till en bok. TV-serier eller film Och då helst på bio! Independentfilm eller filmbolagsfilm Det blir nog oftast så ... Singelläsning eller slalomläsning Det finns så många lockande böcker som väntar på mig, kan omöjligt fokusera på en i taget. Låna böcker eller k...

Den här veckan är det tema husdjur hos bloggen Kulturkollo . Jag har skrivit en egen bok om mitt drömhusdjur :-) När jag är ute på författarbesök hos yngre elever brukar jag presentera mig själv med en "tankekarta". I mitten finns ett foto där jag sitter och skriver. Runt om finns saker som hör ihop med mig: skidor, husvagn, mörk choklad, böcker ... och en brun pudel! Då tror alla att jag har en hund, men istället leder jag in samtalet på saker man kan drömma om - exempelvis en brun pudel. Både maken och jag hade hund i familjen när vi var barn och jag hoppas på hund igen någon gång i framtiden. Vi har pratat en hel del här hemma men har ännu inte vågat ta steget att bli hundägare. En hund behöver sällskap och motion vilket inte är några problem så länge jag jobbar som jag gör just nu. Alltså hänger hundbeslutet tätt samman med min framtida karriär ... Men har man ingen hund så får man väl skriva om en, tänkte jag och lät Linus träffa Flisa i bok nummer tre av serien Dj...

Den här veckan har Kulturkollo haft ett tema kring författaren och texten och som vanligt har man belyst ämnet från olika håll. Veckans utmaning hade titeln Författare om, i och bakom texten och fick mig att tänka på mitt eget skrivande. Jag säger ofta att mina berättelser är en blandning av mitt eget liv, saker som jag sett/hört/läst och sedan spetsat med rent hittepå. Helheten brukar vara så väl mixad att man inte kan veta vad som är vad ... De första böckerna jag skrev låg närmare mig själv än de jag skrivit nu senast. Då jobbade jag efter tanken "gräv där du står" och till viss del gör jag så fortfarande, även om jag tar mig längre ut i periferin. Men det kan ändra sig, helt beroende på vad jag vill skriva. Det är alltid lättare att få en bra känsla i berättelsen om det finns något av mig själv i den. Nyårsfesten är den bok som ligger allra närmast mig. Det är inte en tjugo sidors självbiografi men det finns mycket i Elins liv som påminner om hur jag hade det när min...

Den här veckan har bloggkollektivet Kulturkollo mat som tema och däribland kokböcker. Jag älskar kokböcker! Faktiskt tycker jag så mycket om kokböcker att jag nämner dem när jag får frågan om vilken typ av böcker jag brukar läsa ... som du ser på bilden här nedan. Naturligtvis hänger det ihop med mitt intresse för matlagning och bakning. Jag har inga som helst ambitioner att bli Sveriges mästerkock men jag gillar att servera varierad vardagsmat och roliga kalasmiddagar. Bröd och efterrätter är min specialitet även om vardagsmaten onekligen kräver mest av både tid och fantasi. Jag har en hel del kokböcker hemma och jag använder de flesta regelbundet. Helst letar jag efter nya brödrecept men oftast behöver jag ett nytt sätt att variera laxen, nötfärsen eller kycklingfilén, basvarorna som alltid ingår i den här familjens veckomatsedel. När vi - tyvärr alltför sällan! - bjuder hem vänner är det en högtidsstund att bläddra och välja mellan olika recept som kan bli något smarrigt. Jag...

Om att skriva ... klart jag måste anta Kulturkollos tisdagsutmaning den här veckan. Grunden till mitt skrivande är min kärlek till orden. Jag älskar att vrida och vända på ord, att flytta runt och byta ut. Att känslan och stämningarna kan skifta beroende på hur jag placerar ett ord fascinerar mig varje dag. Det är alltid lika spännande att se hur berättelsen förändras när jag lägger till eller tar bort en mening, ett stycke eller ett skiljetecken. Idéerna till mina böcker kommer ofta från något jag själv har upplevt, hört bland mina vänner eller läst i en tidning. Med det som grund kan jag fortsätta att fantisera fritt. Oftast planerar jag inte berättelsen så noga, handlingen vävs fram när jag sitter vid datorn och skriver. Och som författare kan jag ljuga och hitta på så mycket jag vill – det är en av de roligaste sakerna med jobbet! Jag skriver för att locka till läsning och mina hittills utgivna böcker är uttalat lättlästa. Genom läsning utvecklas språket och du måste ha ett...

Jag fortsätter på Kulturkollos tema kring sorg och idag handlar det om att söka tröst i kultur. När min pappa dog för två år sedan lindrade jag smärtan med musik och yoga. Mando Diaos skiva Strövtåg i hembygden hade nyligen kommit ut och jag lyssnade nästan non-stop på den. Både musik och texter talade direkt till mig just då. En riktigt sorglig låt som En sångarsaga kunde och kan fortfarande få tårarna att rinna av både sorg och saknad. Frödings slutrad "från livets natt, genom dödens dörr" betyder mycket för mig. En annan sorglig sång jag lyssnade till var Bortom månen och mars och jag kände någon sorts förtröstan över att pappa kunde finnas där. Det är Perssons Pack som gjort låten i original, men både Totta Näslund och Thorsten Flinck har också spelat in den. Man kanske kan tycka att det vore bättre att lyssna till mer upplyftande musik, men så är det inte för mig. För mig är det bättre att gå hela vägen ner. Men när jag vill ha total avkoppling och stänga av t...

Kulturkollo har tema döden den här veckan. Det är naturligtvis ingen slump då allhelgonaveckan är den tid på året vi tänker mer på våra döda än annars. Vi gör fint på gravarna, tänder ljus och minns. Min bok Nyårsfesten handlar om döden. Och livet. Huvudpersonen Elin är bjuden på maskerad. Hon vill gärna gå, men har dåligt samvete eftersom hennes mamma är döende i cancer. Frågan är om Elin kan lämna sin mamma ensam på sjukhuset? Nyårsfesten rymmer en del av mig själv som ung eftersom min mamma också gick bort tidigt. Det blir ofta så när jag skriver, jag får inspiration av händelser jag ser, hör och är med om själv. Sedan kryddar jag med fri fantasi. Även om det är 25 år sedan mamma dog får jag fortfarande en klump i halsen när jag läser min egen bok. Sorgen är lyckligtvis tidsbegränsad, men saknaden är livslång.