Fortsätt till huvudinnehåll

Årets lista

Eftersom jag inte skriver ner vad jag läser, tittar på eller lyssnar till så är jag usel på listor som dessa. Men jag försöker mig ändå på en 2019-lista à la Kulturkollo ...

Årets kvinnokamp: Josefin Nilsson - Älska mig för den jag är, en dokumentärfilm av Anna-Carin Stenholm Pihl om artisten Josefin Nilsson. En käftsmäll på mer än ett sätt.
Årets gråtfest: Folk med ångest av Fredrik Backman. Det är inte hans starkaste bok men som vanligt är det en helt fantastisk berättelse. 300 sidor tårar och skratt.
Årets gapflabb: Kistbyggarna av Morgan Larsson. En varm historia som bygger på en otroligt rolig idé.
Årets historiska: Sveriges Radios poddserie P3 Historia. Givet lyssningssällskap under mina hundpromenader.
Årets obehagligaste: Knutby av Jonas Bonnier. Ruskigt med manipulativa människor. Ännu ruskigare när det är på riktigt.
Årets dystopi: Slutet av Mats Strandberg. Vilken sjukt bra idé att bygga en story kring!
Årets grafiska: Saxat ur Starlet av Kristina Öhman. Jag ska inte säga att jag skämdes över att läsa Starlet då det begav sig och jag älskar att läsa Öhmans betraktelser av saxade scener ur serierna.
Årets nya bekantskap: Maria Adolfssons deckarserie Doggerland. Har läsat Felsteg och Stormvarning och ser fram emot Mellan djävulen och havet. Snygg, traditionell deckarserie, sån´t som jag gillar. Påminner lite om Ann Rosmans Marstrandserie.
Årets tegelsten: Jag vill sätta världen i rörelse, biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm. En julklappsbok som ännu inte är utläst, men helt klart väldigt intressant.
Årets ögonöppnare: Den okända Astrid Lindgren: Åren som förläggare av Kjell Bohlund. För mig var det verkligen spännande att inse hur mycket Astrid Lindgren betytt för svensk barnlitteratur. Och då menar jag inte genom sina egna böcker, utan i arbetet som förläggare.
Årets överskattade: 1793 av Niklas Natt och Dag. Boken må vara hur välskriven och hyllad som helst men den är verkligen inte min kopp te ... 1794 står inte på min läslista framöver.
Årets filmupplevelse: Just nu kommer jag inte ihåg en enda av årets biofilmer, men jag hoppas se The rise of Skywalker innan vi vänder blad.
Årets kan-inte-släppa-den: Klubben av Matilda Gustavsson. Jag är så imponerad över hur Gustavsson vänder på varenda sten, vågar och orkar gå vidare i den smutsiga sanna historien bakom Klubben och Svenska Akademien. Hatten av!
Årets lyckopiller: Brevvännerna av Eli Åhman Owetz. Det finns inget som kan gå fel med en feelgood i bokbussmiljö. En riktig pärla!
Årets skandal: Svenska Akademien gör det igen.
Årets sönderpratade: Jag trodde att Störst av allt av Malin Persson Giolito var sönderpratad för mig. Jag kom inte till läsning innan boken blivit seriefierad på Netflix och där tröttnade jag efter två avsnitt. Men till slut läste jag och imponerades av den här bokens snillrika konstruktion.
Årets scen: Kan vi inte vara snälla nu för sen dör vi faktiskt med Bob Hansson. Mysigt, underfundigt och roligt!
Årets TV-serie: Jag är inte en seriemänniska. Jag ser faktiskt inte så mycket på tv/dator alls och när det gäller serier så tröttnar jag och blir rastlös. Men som sist på bollen så vill jag nämna The Crown. En riktigt intressant och snygg historielektion.
Årets låt: Rör vid mig igen med Sven-Ingvars. Oscar Magnusson är en fantastisk sångare som antingen kommer ta Sven-Ingvars till nya höjder eller gå en helt annan, egen väg. Men vilken röst!

Och musen på bilden har ingenting med mitt kulturinspirerade år att göra, den är bara söt!

BIld av Michael Bußmann från Pixabay