Ann-Charlotte Ekensten - författare

 Skrivartider, hej, hej, skrivartider. Jag känner verkligen att det är något på gång ... för att göra en omskrivning av Gyllene Tiders gamla sommarplåga. Jag har verkligen haft en produktiv arbetsvecka!  Jag var rädd att det skulle bli svårt att fokusera när de flesta pratar om bad, grillkvällar, semesterresor och annat somrigt. Men jag har lyckats leverera ett nyskrivet manus om Anton och Hilda och två redigerade faktaboksmanus till mina redaktörer. Jag startade alltså inte från noll den här veckan - DET hade varit övermänskligt. Men jag är väldigt nöjd ändå! I nästa vecka ska jag ta nya tag om första manusversionen till nästa lättlästa biografi. Jag får erkänna att jag råkat på en riktig utmaning. Igen! Utan att säga vem huvudpersonen är, så kan jag avslöja att hen enbart sysslat med komplicerade saker. Det här gör det väldigt svårt att skriva lättläst ... Men nu önskar jag en trevlig fredag med att berätta att Gyllene Tider var mina första idoler, i den bemärkelsen att jag ...

 Idag är en typisk dag av prokrastinering, jag skjuter upp saker jag egentligen borde göra. Men mitt dagdrömmeri och slösurfande ledde mig faktiskt fram till något nostalgiskt och lite roligt - mitt eget debutantporträtt hos Svensk Bokhandel. Tänk att det är sju år sedan. Här kommer en repris från mars 2014 ... DEBUTANT: Gräv där du står! Det var ett av råden jag fick på en skrivarkurs för ett par år sedan. Just då stod jag ofta på olika campingplatser och började därför skriva om det. Campingsemestern är nämligen inte alls så händelselös eller vilsam som många tycks tro. Tänk bara dramatiken när du som husvagnsnovis ska backa in ekipaget på en trång campingtomt första gången … För många barn är camping ett långt sommarlov fyllt med förtrollande äventyr. Det kan vara badstränder och hoppborgar, minigolfbanor och lekplatser. Det kan också vara nya kompisar och roliga utflykter. Eller så kan det helt enkelt vara första gången du själv går till affären och köper en skrivbok med blått ...

 Det blev visst en fredagsblogg ... Den här veckan har jag jobbat med ett gäng manus och haft ett digitalt författarbesök på Henåns skola. Författarbesöket gick bra; väl förberedda elever och fungerande teknik! Jag blev verkligen glad över den fina responsen jag fick efteråt ... "Besöket var digitalt för en särskoleklass och det gick jättebra! Eleverna var väldigt nöjda och författaren inspirerade till läslust! Läraren hade också förberett eleverna på ett väldigt bra sätt, så det hela får högsta betyg!" Flera olika manus har passerat mitt skrivbord under veckan och ibland är det nästan svårt att summera. Jag har arbetat med två översättningar av lättlästa faktaböcker, letat bilder till min biografi om Gustav Vasa, skrivit det femte manuset till serien Mia och Tarek. Och kommit ikapp med min bokföring ... puh! Dessutom letade sig mina friex av vårens böcker hit, så nu har äntligen fått klämma lite på dem. Fina! Nu väntar helg och i nästa vecka blir det mer Gustav Vasa, blandat...

 Det är söndag, solen skiner, frosten gnistrar och jag sitter på kontoret ... är jag helt galen eller?! Lite kanske, men jag är också väldigt sugen på att skriva till "mosaik-kursen" med Monika Fagerholm. Jag går den här kursen för att få fart på min vuxenroman, den som jag nämnt av och till i flera år. Men det här manuset får alltid stryka på foten eftersom jag behöver prioritera sådant skrivande som ger mig inkomst.  Jag gillar verkligen att skriva efter metoden som Monika presenterar; att skriva i fragment/i bitar, för att på sikt skapa en helhet. I vanliga fall skriver jag organiskt, helt utan synopsis, och därför känns mosaikmetoden inte alls främmande. Men mina vanliga manus är ju betydligt mindre i omfattning. Nu gör jag ett nytt försök att ge det större projektet den uppmärksamhet det förtjänar. På sikt kanske ...! Om du vill veta mer om "mosaikmetoden", så har Kerstin på Skrivarpodden gjort en intervju med Monika Fagerholm. Du kan lyssna här! Och jag har fa...

Virusvåren har inte gjort det enklare för mig att skriva. Även om jag har mer tid på kontoret än jag brukar ha under en vårtermin, så lyser skrivlusten med sin frånvaro. Nu är jag inte sorten som väntar in lust, jag nöter på ändå. Fast jag hade förväntat mig ett större sug efter att skapa nytt. Men arbetsbördan var stor i början av året, kanske tappade jag orken lite.  EN bok blir det i alla fall 2021! Jag fick precis okej på mitt manus till Minifakta om djurungar i regnskogen . Jag har redan tagit fram bilder och jag vågar lova att även den här boken kommer bli superfin!  Men visst hoppas jag få ut fler böcker nästa år. Idag började jag arbeta om uppföljaren till Taggad på Insta . Det är inte första gången jag skriver om detta manus. Nu har jag konstruktiva synpunkter och ny research i ryggen och jag hoppas att detta ska ta mig i mål. Jag skulle även vilja att det blir en ny Djurdoktorn och kanske ytterligare någon bok, men då gäller det att jag jobbar på. Inget är klart inna...

Är det här en ny trend, ett blogginlägg på fredagar? Nja, jag tror inte det. Eller hoppas. Jag bloggar gärna 2-3 gånger per vecka. För mig är det ett sätt att samla tankarna. Ännu en vecka med mycket arbete har förflutit och fortfarande har jag fokus på faktaböcker. Nu har redaktörerna börjat redigera text och testa layout och då blir det alltid fler frågor till mig. Jag har även ett par kommentarer från faktagranskare att väva in i olika böcker. Dessutom väntar jag besked kring användandet av några bilder. Ibland känns det som om jag aldrig kommer loss ... det är alltid något som släpar efter. Jag gissar att det här beror på att jag aldrig haft så många faktaböcker på gång som just nu. I augusti kommer jag ut med biografin Marie Curie - ett liv , Fakta om barnkonventionen , Fakta om parasport , Minifakta om djurungar i öknen och Minifakta om djurens bajs . Dessutom har jag översatt Fakta om Fortnite och Minifakta om sköldpaddor . En salig blandning som du hör! Det blir även EN s...

Swish! Där gick en vecka till. Jag fortsätter tokjobba ... men det är kontorstider som gäller i mitt liv. Inga sena kväller framför datorn alltså. Det medger varken familjen, kroppen eller knoppen. Den här veckan har mina två körövningar varit extra välgörande. Även om huvudet snurrar av dagens arbete så kopplar jag alltid av när jag sjunger tillsammans med andra. Vanligtvis har jag inte kör två gånger i veckan men just nu är jag med i en projektkör över sju veckor. Det var fler än jag som gillade idén med en tidsbegränsad kör, vi var faktiskt 60 personer som sjöng gospel tillsammans i onsdags. För övrigt är det fortfarande faktamanus som gäller för mig. Jag kör slalom mellan förlagets och faktagranskarnas kommentarer och försöker få ihop något bra på slutet. Jag har gott hopp. Trevlig fredag! BIld av PublicDomainPictures från Pixabay

Jag har ingen oxveckor på mitt jobb. Dagarna bara rusar fram och jag älskar varje sekund! Nästan i alla fall ... Den här veckan har verkligen varit produktiv. Jag har samlat ihop synpunkter på en av de kommande faktaböckerna, rättat felaktigheter och fått iväg manuset till redaktören. Jag har även gottat mig åt fint beröm för mitt manus till den lättlästa biografin om Marie Curie. Både min förläggare och min kontakt på Nobelprismuseet tycker mycket om manuset. Självklart finns en del kommentarer och frågetecken som jag ska räta ut och väva in, men det får bli i nästa vecka. Den här veckan har jag även arbetat med något för mig helt nytt; att översätta lättlästa böcker från danska till svenska. Så kul! Men man får tänka sig för, det är inte bara att översätta ord för ord. Tonen och rytmen i texten måste kännas rätt och naturligtvis ska texten vara lätt att läsa även på svenska. Veckan avslutades med ett mail, ett telefonsamtal och en mötesbokning för att prata om något som förhoppni...

Dansa på deadline är titeln på en bok av Alexander Rozental och Lina Wennersten, en bok som ger en vetenskaplig förklaring till varför vi ofta skjuter upp saker till sista sekund. Jag har inte läst boken men jag ville använda titeln eftersom jag tycker att den passar i dag ... Jag skickade precis över mitt manus om Marie Curie till redaktören. Min deadline är imorgon, alltså är jag helt klart på rätt sida. Men det är sällan jag lämnar med så liten marginal. Visst kan jag ägna pinsamt mycket tid åt planlöst surfande i allehanda sociala forum, men min dans på deadline beror på att jag haft massor att göra. Nu i slutet av januari kommer jag ut med två böcker men innan året är slut ska ytterligare sex böcker se dagens ljus. Fem av dem är faktaböcker och det är manus till dessa jag arbetat med under de senaste månaderna. Arbetet har vid sidan av själva skrivandet inneburit mycket research och sökande efter bra bilder. Hela bildvalet är inte klart och jag vet att det blir mer textarbete...

Nytt år innebär nya bloggare på Debutantbloggen. Jag har följt den här bloggen om debuterande författare under flera år nu och idag läste jag Sara Molins smått surrealistiska antagningshistoria . Även om jag kallar den surrealistisk, är den säkert vanligare än man kan tro. Att få ett manus antaget av förlag är sällan en spikrak resa. Det krävs lika delar talang, tålamod och tur! Följ gärna Debutantbloggen om du är nyfiken på ett gäng nya författare. Här kommer en repris av hur det gick till när mitt första manus antogs, texten är saxad ur ett tidigare inlägg här på bloggen. Jag har skickat in många manus till många förlag. Och fått väldigt många standardrefuseringar. Mina manus om Tage på camping skickade jag in i omarbetade versioner i flera omgångar. Anledningen till att jag inte gav upp var att jag 1) är envis och 2) fick en hel del positiva personliga refuseringar. Exempelvis refuserade Erik Titusson på Lilla Piratförlaget manuset till Guldtian med följande ord: Det är svårt at...

Jag tokjobbar, men njuter ändå av att skriva mitt nuvarande manus - en lättläst biografi om Nobelpristagaren och vetenskapsikonen Marie Curie. Den största utmaningen är - som alltid när det gäller lättläst fakta - att välja bort. Kanske är det ännu lite svårare den här gången, med tanke på att det finns så mycket att berätta om den här speciella kvinnan. Dessutom arbetade hon med saker som är svåra att göra lättlästa; kemi och fysik. Ändå är det njutbart att skriva. Och tur är väl det, för jag kommer behöva arbeta en hel del under jullovet. Lyckligtvis har vi inga speciella planer för årets lov. Jag hoppas på god mat och hemmamys med brädspel, filmer och någorlunda harmoni mellan barnens olika önskemål. Vi ska definitivt gå på bio och se Frost 2 , den filmen har dottern väntat länge på. Själv vill jag även se The Rise of Skywalker , kanske får jag med mig tonårssonen? Idag har jag slagit in julklappar till okända mottagare. På julafton arrangerar Vallda kyrka ett julfirande för de ...

Jag har haft en produktiv arbetsvecka. Som jag tidigare berättat så arbetar jag med flera olika faktamanus och det känns skönt att ha levererat två av dem till förläggaren. Jag vet redan att jag behöver korta ner och skriva om en del - men jag måste känna att jag är på rätt väg. Jag har också levererat bildförslag till två faktaböcker som är skrivna av en annan författare. Det är första gången jag agerar bildredaktör för böcker jag inte skrivit själv men även det funkade fint. Jag gillar att skifta mellan olika arbetsuppgifter och en frilansande författare tackar sällan nej till nya uppdrag. I veckan har jag även gjort författarbesök hos tre klasser i årskurs två på Hedeskolan i Kungsbacka. Supertrevliga elever som var väl förberedda och hade många smarta frågor. Eleverna arbetar just nu med att skriva egna berättelser i svenskan och det passade extra bra att jag kunde avslöja hur många gånger jag skriver om en text innan både förlaget och jag är nöjda ... Dessutom fick vi besök av...

Och så var det november ... en månad då jag kommer att ha sjukt mycket att göra - det vet jag redan nu. Jag är bokad för flera författarbesök som innebär resor, det är dags att ge respons till studenterna på Linnéuniversitetets kurs Att skriva barnlitteratur , jag ställer ut på Halländsk bokmässa och har flera manus som ska lämnas i december/januari. Jag har även dragit igång min egen NaNoWriMo för att komma vidare med mitt vuxenmanus. Jag räknar inte ord men vill skriva något på manuset varje dag. Som lök på laxen fyller halva familjen år i november och givetvis ska de firas med kalas. Men jag är taggad och känner tillförsikt inför årets kanske gråaste månad. Innan jag jobbar vidare idag, ska jag berätta om min researchresa till Stockholm. Jag ska skriva en lättläst biografi om en nobelpristagare, som jag ännu inte vill avslöja namnet på. Men jag vill berätta är att jag fick ett fantastiskt bemötande av Nobelmuseet när jag kontaktade dem för att ställa några frågor. Det hela result...

Efter Bokmässan är det lätt att hamna i läget "världen behöver faktiskt inte en enda bok till". Men den här gången lämnade jag mässan med massor av positiv energi. Arbetslusten har varit på topp och jag har under veckan kunnat beta av flera punkter på "att-göra-listan-som-aldrig-tar-slut". Jag har även forskat och planerat innehåll till nya faktaböcker. Just nu håller jag på med fyra helt olika ämnen som ska bli faktaböcker nästa år. Dessutom har jag lyckats kläcka några nya idéer som förlaget verkar nappa på. Kort sagt, jag har massor att göra - och det känns jättekul! I nästa vecka väntar mer skrivande och ett författarbesök i Stenungsund. 4 oktober är kanelbullens dag och nackdelen med mitt hemmakontor är att ingen fixat några bullar. Men hos Tage på camping fikas det minsann ... Bilden är ur min första bok Guldtian , illustrerad av Catharina Nygård.

Jag "villhöver" verkligen jobba och idag funkar det att bryta ledigheten för blogginlägg och lite annat skrivande. Den här veckan skolar vi in dottern på ett nytt fritids så det blir ingen hel arbetsvecka, men jag hoppas ändå hinna med något. I nästa vecka har hela familjen semester igen och först veckan därpå drar höstterminen igång på allvar, med skolstart 19 augusti. Vad blev det då av min intention att skriva på semstern ...? Nja, inte så mycket som jag önskat. Men jag har i varje fall skrivit en novell som jag hoppas få publicerad i en veckotidning. Jag fick nämligen lite feeling då jag läste en annan av mina noveller i Hemmets Journal nummer 30. Dessutom har jag skrivit en artikel om ett spännande resmål. Du hör, frilansskribenten har aldrig en vanlig semester ... Den uppmärksamme bloggläsaren har kanske lagt märke till att jag missat månadens haiku i juli, men dikterna får vänta för nu ska jag skriva om troll!

Nej, jag har inte glömt månadens haiku ... här kommer min maj-bektraktelse: Min skog bjuder in hundra nyanser av grönt. i lövsprickningsfrid.

Trots att den gamla magin kring manusskrivandet bröts i och med att mina första böcker antogs, älskar jag fortfarande att höra om andra författares metoder och processer. Alla arbetar på olika sätt. En del är väldigt stukturerade, andra skjuter mer från höften. En del arbetar med dramatiska bågar och post-it-lappar, andra flödesskriver. För att få in nytt syre och behålla lusten i mitt skrivande försöker jag variera mitt sätt att arbeta. Även om jag ganska tidigt kom fram till att synopsis inte är min grej så testar jag just nu att göra ett synopsis i bilder. Men jag kallar det att rita en serie, eftersom jag är så fascinerad av serier och gärna skulle vilja arbeta med det. Behöver jag påpeka att det inte är själva tecknandet som är min styrka?! Inspiration till att testa den här metoden har jag i alla fall fått från Skrivarpoddens film om tio-bildsynopsis på YouTube . Kanske kan detta vara grunden till bok nummer fyra i serien om Tyras husvagn? Tipset om att inte underskatta den...

För två veckor sedan kändes det som om jag körde i diket med min nästkommande faktabok. Det är ett ämne som är svårt att skriva lätt om. Jag måste begränsa mig hårt, samtidigt som ämnet kräver många förklaringar. Men jag ger inte upp i första taget. Jag har varit i den här fasen förr och på något sätt ska jag komma vidare. För att ge mig själv lite andrum och skrivglädje har jag börjat arbeta med en idé som jag fick med mig hem från Litteralund. Det är embryot till en ny lättläst serie och jag tror väldigt mycket på detta. Vi får se vad förlaget tror, när jag skrivit klart! Här är en av mina inspirationsbilder ... Bildkälla: Pixabay

Bloggen har varit tyst länge nu, men den som följer mig på Instagram (@acekensten) kan ha sett att jag firat sportlov i Dalarna. Vi hade en väldigt härlig vecka med bra snö och fint väder. Att åka skidor (telemark) är en av mina absoluta favoritsysselsättningar. Det finns få stunder där jag är så fullkomligt harmonisk som i en skidbacke. Nu är jag åter på jobbet och jag har supermycket att göra! På veckans att-göra-lista står bland annat: * Manus till tredje boken i serien Tyras husvagn (augusti 2019). * Research till nästa faktabok (utgivning 2020). * Redigering av nästa minifakta (augusti 2019). * Redigering av nästa Djurdoktorn (augusti 2019) * Administrativt arbete kring kommande författarbesök. * Förslag/utkast till manus för animerad film. Jag jobbar på, men håller kvar förra veckans känsla från Trollfallet i Kläppen.

Jag har precis påbörjat min research för en ny faktabok. Det ska bli den lite större varianten av Nypons faktaböcker, de som finns i serien Fakta om ... Vad temat blir är för tidigt att säga, men jag kan avslöja att ämnet den här gången ligger väldigt nära mig själv. Frågan är om det kommer att göra arbetet enklare eller svårare? Ibland kan det faktiskt vara en fördel att inte veta för mycket. Eftersom utrymmet i faktaböckerna är förutbestämt och begränsat, gäller det att fokusera på det som är allra mest intressant för en oinvigd läsare. Jag känner redan att det kommer bli en del "darlings to kill". Jag håller även på att testa anteckningsappen Evernote för att samla idéer och lägga upp en grov struktur för mina olika manus. Jag brukar inte använda något annant än Word och fysiska anteckningsböcker när det kommer till att samla material men jag känner faktiskt att det är lite svårt att hålla ordning på allt. Speciellt när jag har en tendens att använda flera olika anteckni...