söndag 18 september 2016

Konsten att döda

Just nu går jag Skrivpedagogutbildningen på distans från Skurups folkhögskola. Den här veckan är en av mina uppgifter att läsa valfri skrivhandbok och svara på hur den fungerar ur ett bruksperspektiv. Vilken nytta har jag av boken i mitt eget skrivande och hur skulle jag kunna använda den i min skrivundervisning? Och jag tycker att mitt svar även passar in här på bloggen ...

Jag äger många skrivhandböcker men har faktiskt läst väldigt lite i dem. Med några undantag förstås. Skriv om och om igen av Katarina Kuick och Ylva Karlsson har jag läst både framlänges och baklänges. Men för övrigt har jag kanske trott att jag ska bli en bättre författare genom att bara bläddra i skrivhandböcker ... Tack vare den här uppgiften har jag nu närläst Konsten att döda av Sören Bondeson. Underrubriken är Så skriver du en kriminalroman men jag tycker att mycket av innehållet är relevant för alla genrer. Bondeson är själv skönlitterär författare men även en uppskattad skrivlärare och det märks. Bokens innehåll och pedagogik är väldigt tydlig och jag tycker överlag om den här boken. Men ibland blir det lite för schematisk och teknisk för mig eftersom mycket av min "magi" sitter i fingrarna.

Just nu är kapitlet "Sökandet efter det rätta berättarperspektivet" matnyttigt för mig eftersom jag famlar i frågan när det gäller mitt skrivprojekt. Bondeson går inte igenom några direkta nyheter men han tydliggör första person, tredje person, nära perspektivet, det objektiva perspektivet och det allvetande perspektivet och han ger exempel både i texten och genom att klippa in utdrag ur andra författares böcker. Delar av detta skulle jag mycket väl kunna använda mig av när jag håller i en egen skrivarkurs.

Ett annat kapitel som talar till mig är "Berättarteknik och intrig" eftersom jag planerar att ge mig in på mitt första riktigt långa manusarbete. Det var intressant att läsa om de klassiska grundstrukturerna: Sjustegsmodellen och Hjältens resa och jag tror att just Sjustegsmodellen kommer att bli användbar för mig. Om inte annat för att veta vilka "regler" jag bryter emot ...

Bondeson tar även upp vikten av att läsa för att lära sig skriva. Och då menar han inte att man ska plöja bok efter bok utan att man ska studera och reflektera över hur böckerna är skrivna. Något som jag själv ofta har lite svårt för ... Men genom att undersöka vad som finns i en text kan man absolut utveckla sitt eget skrivande. I kapitlet "Läsandet som reflektion och undersökning" lämnar Bondeson ett frågebatteri att ha med sig vid sin läsning. Även detta kan jag ta med mig in i en skrivarkurs och en del av frågorna skulle även kunna användas vid responsarbete. Frågorna rör exempelvis berättarperspektiv, konflikter, vändpunkter och huvudpersonligheternas personlighet.

En användbar bok, således!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar